TORSDAG
Idag vaknade jag upp utan smärta händer ytterst sällan så kändes konstigt. Men det var skönt så naturligtvis passade jag på att gå ut och gå gick 5 km och det kändes skönt hade tagit 2 morfin för att klara av det och betablockerare för hjärtat. Det gick jättebra att gå men har så många tankar som snurrar runt i huvudet på mig. Ska jag aldrig bli bra? Hur länge till ska jag orka? Hur blir morgondagen? Att gå och lägga sig på kvällen har börjat ge ångest under lång tid livrädd för morgondagen för hur den ska bli. Det är ju så sällan jag vaknar upp som idag. Skrev till Stellan Bergert som jag var hos i Karlskrona tandläkare och undrade om han mindes mig och var han satte sprutorna. Han mindes mig mycket väl och det görstår jag för ingen har varit med om något liknande. Snällt av honom att svara han kunde inte säga direkt var han satte sprutan men att det var långt bak i munnen. Han jobbar ju i Österrike nu tyvärr. Och neurologen sprutar ju inte i munnen det gör bettfysiologer o käkkirurger men de sprutar inte botox. Men det går blockera smärtan om man letar men får nog inte fler remisser dit. Men att spruta in botox igen i Uppsala tror jag inte är lämpligt och han verkar inte ha mer att ge mig. Man kan operera in kudden i bakhuvudet om man har trigiminusneuralgi skulle man inte ha det så sägs det att man blir mycket sämre men jag vill ändå ha en operation och försöka blockera smärtkällan på mandibularnerven. Mina tankar kretsar ständigt kring smärtan och nu är jag liggandes igen. Gör allt jag kan på egen hand. Hade ju jättedåliga värden på D och B12 vitamin så tar dem nu och mina skakningar har minskat och jag har börjat med magnesium. Allting kostar så mycket men jag hör allt jag bara kan. Har jag mindre smärta så tar jag vara på tiden och går ut och går jag ligger inte här och struntar i att. Duschade igår har inte duschat på 3 månader bara tvättat av mig I handfatet så är glad för alla småsteg men inte lätt när man är i djup depression 4 långa år av lidande. Hoppas verkligen att jag vaknar upp utan smärta imorgon men skulle inte tro det, det händer ju så sällan. Avskyr att ligga i soffan hela min vakna tid med kylkudde man blir låg och det gör ju så ont. Det är tufft att leva!! Kämpar och kämpar aldrig ett lugn! Tack för att jag fick komma ut idag men ledsen för att jag har fantomsmärtorna nu, det är plågsamt. Tagit morfin och ibumetin men det hjälper inte.