rodeo.blogg.se

Har varit sjuk så länge nu, snart 2 år helt isolerad till hemmet pga smärtorna, bara varit på möten ej får missa o jag har fått kämpa mig dit trots smärtorna o varit på akuten, tandläkare osv bara tråkiga och jobbiga saker. Har verkligen förlorat mig själv, känner att Sari är borta och allt pga ingen vård. Mitt psyke har fått ta alla smällar alla knivuggande nervsmärtor varje sekund har psyket försökt att orka med när man inte har smärtlindring då tar det på kroppen o det har det gjort i nästan 2 år nu, alldeles för länge ej okej att behöva ha det så här under så lång tid, extrema råa nervsmärtor o ingen hjälp fått hantera allt själv här hemma det är ett riktigt trauma 3 fruktansvärda alveoliter, 2 operationer och 2 akuta tandutdragningar och hemsk kvarstående nervsmärta pga misslyckad operation, klarar inte att hantera detta vill inte prata hur mycket jag lidit skrikit och gråtit av smärta kan ej säga mer än så. Ingen hjälp från vårdcentral, akuten och inte fått komma till smärtklinik på över 1 år, Västervik var ju ett fiasko, o han kallar sig smärtspecialist läkaren från Göteborg som lovade mig att få prova fler mediciner, jag hade såna smärtor så jag skrev till honom o blev plötsligt nekad fanns inga mediciner för mig o höjde morfinet så gör inte en smärtspecialist alla vet att morfin inte tar bra alls på nervsmärta o helt plötsligt stod det i journalen att jag var gränsöverskridande mot doktor, herregud jag hade extrema nervsmärtor på båda sidorna o stod inte ut så mejlade honom på Sahlgrenska ringde knappast hem till honom o via Lucian har jsg fått veta att de gjort en höna av en fjäder, diskuterat detta mycket men Lucian förstod mig man gör allt när man har ont! Dessutom har ju lögnen kommit ifatt smärtspecialisten då hans arbetsplats Sahlgrenska sa att de gärna hjälpte mig, så visst fanns det fler mediciner men HC nekade ju som vanligt. Hade behövt bli inlagd för längesen. Nu har jag ju tid till Linköping, hur jag nu ska klara allt det tur och retur och 2 timmar där hade önskat ambulans för få smärtlindring förstår inte hur jag ska klara detta?? Hade hoppats på bli inlagd få någon slags smärtlindring och försök att hitta ny medicin, men Linköping har ju redan skrivit till mig att jag har så svåra nervsmärtor att jag har så sällsynt sjukdom så de finns ingen hjälp så det känns meningslöst, är ju obotlig som alla säger så allt känns så kört, är ju inte positivt att åka dit när man fick avsla av alla smärtspecialisterna i Linköping, jag blir inte inlagd o de har inte fler mediciner att komma med, önskar att jag hade fått träffa hjärnkirurg för att se om man kunde stänga av smärtan i hjärnan på något sätt? Endast tankar och funderingar som jag har!

 

 

Förlorade mig själv för längesen och fått ett kroniskt stressat hjärta också efter 2 år och aldrig någon vila så det är inte bra alls, kroppen är på botten och jag med, ofrivilligt pga ingen hjälp. Minns inte mitt gamla jag, minns bara detta har ju fått pågå alldeles för länge så jag har verkligen fått se den mörka sidan, hur illa behandlad man blir av vården hur lite man är värd, inget! Vet att mina prover inte skulle vara bra om jag tog dem, tappar extremt med hår, kroppen skakar o panikångest pga hantera de hemska smärtorna på egen hand utan hjälp o djup depression, blivit apatisk pga ingen hjälp! Så ledsen och besviken på vården, gråter varje dag känner ju inte igen mig själv, obeskrivligt ingen kan förstå man måste ha varit med om allt jag varit med om, fruktansvärda nervsmärtor och bollas runt men ingen som tagit ansvar o velat hjälpa mig, slösade 1,8 år på Hälsocentralen, så himla dumt bara 1 MR på den tiden, hoppades o önskade att få komma till smärtklinik men de nekade mig allt så lång tid där o ingen hjälp. Hatar att vakna upp till en ny dag, under sömnen är jag ju smärtfri som man är vid neuropatisk smärta men när man vaknar kommer alla smärrtorna. Och nu är jag på Cityläkarna, och läkaren där säger att det finns ingen medicin för mig, jag måste få bort nerven, men har ju läst på som jag nämnt innan, det går inte att ta bort mandibularnerven, det går ju nerver upp till varje tand från den. Redan förra året sa en distriktsläkare på HC i telefonen att jag är obotlig, minns hur ledsen jag blev det gjorde ont rätt in i hjärtat att få höra, men han måste vetat mer än jag men det var som en kniv rätt in i hjärtat.

 

Minns hur jobbigt det var att ringa ambulans, fick ju åka in flera gånger och jag hade ju aldrig någonsin ringt ambulans innan, tog emot att bli tvungen att söka hjälp. Men jag hade ju sådana smärtor som nu, och jag tror att de var tvugna att köra in mig med tanke på min höga puls/hjärtsvikt, men de kollade ju blodet och de hittade inget och hjälp för min smärta fick jag inte så blev att åka hem igen med fruktansvärda smärtor o helt meningslöst att komma till akuten, men ändå viktigt det var ju så man fick veta att jag hade hjärtsvikt så jag fick en betablockerare till, men så hemskt fick inget för smärtorna i mun som påverkade hjärtat och har läst på hjärtsvikt syns inte, märks inte alltid, utan där får man ingen förvarning utan hjärtat bara lägger av, och jag är orolig haft över 100 nu i 2 år och över 150 som värst, har varit det vid alveolit. Akuten har ju sagt smärtklinik länge men HC brydde sig inte om att jag behövde ringa 112 flera gånger o vad de sa att jag var tvungen till så på över 1 år har jag inte kunnat göra som de sagt, kämpade med att skicka egenremisser, men helt meningslöst vissa godkände mig, men kom ju ingenstans när HC nekade allt.

 

Vet att allt handlar om pengar och det är hemskt, man offras som människa att lida de vill bara försöka hjälpa en inom regionen och det är pga pengar de säger att det är pga olika system, dålig bortförklaring. Linköping nekade ju redan i somras, jag ville ju till Uppsala pga att de kommit längst när det gäller forskningen men det var bara en önskedröm, lär aldrig ske. Att jag får komma till Linköping nu är ju pga att de vill hjälpa läkaren i Västervik skrev ju till Linköping för jag ville veta vad Västervik skrivit i sin remiss då jag inte träffat läkare där på över ett år, de sa att ny information kommit men det hade det inte utan Västervik tyckte det var jobbigt att jag skrev till dem, att jag nämnde vad ambulansen sagt, att de bara lämnat mig med svåra smärtor så jag nämbde IVO för att det inte gått rätt till borde skickats vidare istället har jag bara bluvit sämre. Sjukare än nånsin 2 år efter ingreppen, och fått göra fler ingrepp efter det. Har ingen aning om hur IVO-utredningen går anmälde ju käkkirurgen i september långt efter allt skett då jag märkte att kirurgen hade rätt att min nervsnärta bara ökade o kom på hur han sa att min smärta bara skulle öka och inte vågade säga det inför övertandläkaren, samt mkt dåliga/konstiga cbct bilder till Växjö, minns hur övertandläkaren där resgerade starkt på kirurgens bilder gick inte att se något, så han hade väl hoppats komma undan med dem men de hittade ju del av nerv/blodkärl där, där jag hela tiden nämnt jag har ont och det visste kirurgen o han har tagit bilder men dolt detta för mig. Det står i journalen att nervkanalen gick väldigt nära visdomstand och att det är möjligt att nerv/nerver skadats men det står att man inte kan ha så starka smärtor som jag, men det är ju fel är som min tandläkare säger 1/miljonen som drabbas är så sällsynt och enligt Igor förstår ej vården det men eftersom ingen varit med om att innan kan de inte säga att man inte kan ha så svåra smärtor som jag för det är bara jag som vet o jag vet att det är varje sekund o bara försämrats o blivit så aggressivt o att det blev ingrepp jämte och svår alveolit igen gjorde allt ännu sämre, så det är inte klokt får alveolit jämt o som alla andra som fått det har jag också velat dö så ont gör det, men de andra hade ju inte 2 nervsmärtor som jag så har förstått att läkare/tandläkare aldrig varit med om att innan så jag orkar inte leva mer pga smärtorna varje jäkla dag inte klokt, ingen paus! Så ledsen har så ont nu men ingenstans att ta vägen o ingen medicin att ta. Vågar inte gå uppe mkt när Berne inte är här, vill inte att det ska svartna mer, är så svag o skakig i kroppen. Är jätteledsen för jag orkar verkligen inte mer!