LEV NU - DÖ SEN

Hur bra är inte det här citatet?! Just i den situationen befinner jag mig i nu, så att njuta av nuet går inte eftersom det innebär smärta!
Haft en orolig natt, gjorde ju en ökning på Lamotrigin (epilepsimeficin) så när jag vaknade tidigt imorse hade jag de hemska ryckningarna igen (ataxier) så fick gå runt runt för att ligga ner gör dem än värre så får nog stanna på 100-125mg för den har varit bättre än tegretol, trileptal, gabapentin och lyrica. Men mediciner brukar hjälpa ett tag men sen bryter de sig igenom medicinerna o det suger för då kommer jag ingenstans. Ska sluta med kortisonet, trappa ner de tycker att jag tar alldeles för mycket mediciner. Kommer ihåg sur k-rringen på Hälsocentralen när jag sa att jag ville ta prover så sa hon att det inte behövdes att det finns de som äter dubbelt så mycket som mig men det sa hon ju bara för att trycka till mig vilket hon gjorde varje gång o fick en dålig känsla angående henne, en känsla av att hon dricker för mycket alkohol o beter sig därefter, kan ha fel men tror inte det! Kortisonet har gjort att jag gått upp i vikt får en hemsk matlust så måste trappa ner sakta o jag har ju redan trappat ut 3 mediciner men måste meddela läkare det, de gillar ju inte när man experimenterar själv men märkte inget av dem. Men något som är skönt, under LÅNG tid har jag haft svarta tankar när jag vaknar o dödsångest men kom att tänka på det har inte haft det på 3-4 dagar och jag är evigt tacksam för det var fruktansvärt, ibland kommer det på dagarna men bättre det än när jag vaknar. Psyket o kroppen har fått ta mycket stryk hade det "bara" varit 1 år hade det nog varit okej men nu är jag inne på tredje året och smärtorna har raserat allt ett riktigt jäkla TRAUMA och måste börja om från början 45 år gammal det är inte klokt, om jag kunde få ner smärtorna så kommer det ra dubbelt så lång tid att bli migvsjälv om jag nånsin blir det enligt läkare o de har rätt är på botten o allt pga smärtorna fflr innan dess var
jag ju fullt frisk tills detta fruktansvörda hände, det är ytterst ovanligt ingen av de läkare/tandläkarna har varit mdd om liknande de har varit med om nervsmärta men inte som min de flesta får känselbortfall men vad "idioten" gjorde med mig kan jag inte förstå o ingen annan heller så han måste kapat flera nerver för träffar man fel så få får man ett helsike som mig!
Tar inte längre den långtidsverkande betablockeraren för den håller inte pulsen nere så bra utan tar bara den snabbverkande men det är så jäkla obehagligt nåt gör att mitt hjärta kämpar hårt för fullt och snabb puls ger ju ångest de hör ihop. Gabor på Kry skulle kontakta neurokirurg pappersvägen men har inga förväntningar alls för det går inte att operera nerven men jag önskar att man kunde stänga av smärtan som den/de signalerar konstant. Tror Gabor förstår att jag vill bli bättre för han ser ju att jag skickar egenremisser hit o dit och dessutom har jag lagt ut 40 000kr så det säger väl allt, jag är beredd att göra vad som för att bli bättre men det kommer inte gå kan ju inte ooerers bort nervsmärtan o att operera in en neurostimulator vet jag inte om det skulle hjälpa mig. Sovit själv inatt då Berne är på Öland. Tidigare hade jag inga problem alls med att vara själv o ha egentid men nu är det helt annorlunda, känner mig otrygg om det händer nåt. Det var lite bättre igår tvingade mig att gå runt svartegöl det är ju inte långt men det är vad jag klarar just nu. Så det verkar vara varannan dag, igår var något bättre o vaknade inte med smärta men idag var det tvörtom. GODE GUD LÅT DETTA FÅ ETT SLUT! Hur mycket ska en människa orka, avundas de som har trigiminusneuralgi och kan operera bort smärtan i bästa fall men det kan ej jag. Och ska ju till Karlskrona igen nästa vecka sen går de på semester, trodde jag skulle dra ut en dålig visdomstand han ville ju byta ut mina rotfyllningar men jhar en känsla av att han inte vågar pga min svåra smärtproblematik o att han läst på vad min egna tandläkare o bettfysiolog skrivit att man ska vara oerhört försiktig med mig pga smärtproblematiken men fick svar om att jag ska göra en terapibehandling vad det nu är men antar att de är de sprutorna som provocerar smärta o det känns inte bra o är livrädd för att behöva dra ut tand här i Nybro o få dry socket för jag klarar ej en 4:e gång, usch har en riktig ångestklump övet det. Kör med min medicinska laser jag köpte och beställt en annan som ska förnya cellerna så det blir mitt sista köp, gör allt men nu får det räcka har inga bevis på att det ens funkar!
Har det fortsatt tufft, svårt att acceptera att Atish är borta trots att det inte fanns något val. Gråter varje dag hade gjort vad som för klappa o pussa henne igen, men det är ju omöjligt!